Dokumentation från allmänt möte i Hököns skola, den 4 april 2013

BREDBAND OCH FIBERFÖRENING

Dokumentation från allmänt möte i Hököns skola, den 4 april 2013

______________________________________________________________________________

 

Kai Mikkelsen, kassör i Hököns Intresseförening välkomnade de 30 talet personer som samlats i Hököns skola, för att få mer information om ett ev framtida fibernät i området.

 

Kai lämnade ordet till Gustav Ljungkvist från företaget ByNet.

 

ByNet hjälper till med projektering

Gustav Ljungkvist tackade först för möjligheten att få komma till Hökön och berätta om fibernät och hur man bildar en fiberförening.

 

Gustavs syfte med sin presentation var att berätta hur företaget ByNet arbetar och hur en lokal fiberförening, tillsammans med ByNet, kan bygga upp ett fibernät i Hökön med flera byar.  Nyckelordet för arbetet är just ”tillsammans”. Det är den lokala fiberföreningen som driver projektet. ByNet stödjer arbetet och fungerar som support och som bollnät längs hela processen.

 

Om ByNet

Företaget startade i Kungsbacka år 2003. Sedan dess har ByNet och lokala fiberföreningar tagit fram ca 25 -30 000 anslutningar. Till detta finns det ytterligare 10 000 anläggningar som idag håller på att projekteras. Företaget ByNet arbetar huvudsakligen inom Skåne och Halland. Men det finns även projekt i Småland, liksom kring Östersund i Jämtland, på Gotland och även i närheten av Stockholm.

By-Net berättade också att de ibland stödjer hela kommuner med fiberinstallationer.

 

Vill ni har ytterligare information om ByNet, kontakta mig:

Gustav Ljungquvist

Marknad syd ByNet

Mail gustav@bynet.se

Mobil  +46 0 72 551 20 90

 

Konkurrenter – finns det

ByNet är en av de största företagen på marknaden. Men flera nystartade konkurrenter finns.

Infrastrukturen på landsbygden

Att bygga fibernät kan jämföras med utbyggnaden av elektriciteten i början av 1900-talet. I början var det bara några entusiaster som ville ha elektrisk kraft. Men efterhand som utbyggnaden kom i gång, anslöt sig fler och fler.

 

Det är på landsbygden som fibernätsutbyggnaden sker genom att fibernätsföreningar startas. Hur fungerar det i städerna då? I städerna står de kommersiella krafterna helt och hållet för utbyggnaden och även för kostnaderna. Dessa drivkrafter finns inte på landsbygden. Skall landsbygdens folk och de mindre tätorterna kunna hänga med i utvecklingen, så måste invånarna där ta egna initiativ. Staten, EU och Regionerna stöttar denna utbyggnad med olika bidrag. Just nu är dessa bidrag relativt generösa. Men i hur många år som dessa pengar räcker, det vet man inte. Skulle statens kaka krympa ytterligare, så finns risk att den enskilde får bidra med större belopp än i dag för att få del av framtidens infrastruktur.

 

Bredband en nödvändighet

Det nuvarande kopparnätet kommer inte att leva kvar så länge. Man räknar med att om 7-10 år så är kopparnätet borta. Utvecklingen kommer också att skyndas på när fler och fler går över till fibernät.

 

Fibernät byggs för att säkra och skydda den framtida bredbandshastigheten. Många tycker att det jag har idag, det räcker för mitt behov. Men jämför med elbehovet för 50 år sedan. Den som byggde en villa på den tiden tyckte att det räckte med en väggkontakt och en taklampa i varje rum. Idag har vi andra behov. Samma utveckling pågår idag. Nu är du nöjd med 30mbit, men imorgon måste du kanske ha 1000mbit. Hela tiden ökar kraven på ditt bredbands snabbhet.

 

Det blir allt svårare att klara sig utan bred. Även om man på landsbygden eller i en mindre ort. Allt fler myndigheter och företag bygger ut sin service på nätet och minskar i motsvarande mån sin manuella service.  Postverket drar in sina tjänster. Den fasta telefonin kopplas ned på allt fler orter. Oavsett vilken ålderskategori du tillhör, så har du behov av bredband och internet. Barn och ungdomar behöver nätet för kontakter och för skolundervisningen. Driver du ett eget företag på landsbygden är bredband med bra hastighet en förutsättning för både lönsamhet och myndighetskontakter. För att äldrelarm skall fungera behövs också bredband.

 

Ett väl fungerande bredband är en förutsättning för att bo och leva på landsbygden.

 

Idag säkrar inte samhället vår infrastruktur. Vi måste lita till vårt eget engagemang om det skall hända något. Eget engagemang ger också lägre kostnader.

 

Det som krävs är att ett gäng entusiaster går samman och bildar en fiberförening. Många är skeptiska i början, men ju mer kunskap man skaffar sig om det här med fiber och bredband, ju mer ökar engagemanget. Ni har ju också flera andra fiberföreningar i er närhet, där ni se exempel på att detta går att genomföra. I Häradsbäck har man kommit så långt att man nu blåser man sitt bredbandet och i södra Virestad är man inte långt efter. Osby kommun ligger lite efter andra kommuner, men det finns redan en förening i Björkhult.

 

Samarbetet med ByNet

Fiberföreningen kan minska sina kostnader genom att göra vissa arbetsuppgifter själva.

Vi stöttar er med allt från förslag till föreningsstadgar till upphandla grävarbeten och att söka bidrag hos t ex Länsstyrelsen. Vi fungerar som ett bollplank till er. Men det är ni i fiberföreningen som driver projektet. Det kommer att krävas en hel del arbete både av styrelsen och av er fastighetsägare som är med i det här projektet. Ni kan inte sitta med armarna i kors om ni vill ha bredband i byn.

 

Vi i ByNet erbjuder våra tjänster och service till fiberföreningarna. Vi är en kommersiell aktör. Vi tjänar pengar på två saker. Dels tar vi ut en projekteringsavgift och dels säljer vi material till fiberföreningarna.

 

Låg intresseavgift

I kväll skall ni som är här fundera på om ni är intresserade av bilda en fiberförening. De som är intresserade av att gå med i föreningen skall anteckna namn och fastighetsbeteckning på en medlemslista. Observera, att om ni går med i föreningen, så binder ni er inte för någon högre kostnad än en medlemsavgift i Fiberföreningen.

 

Vad gör fiberföreningen?

Föreningens första uppgift blir därefter att undersöka om det finns förutsättningar för att bygga ett fibernät här i Hökön och de omgivande byarna.  Fiberföreningen skall också projektera en första fibersträckning. Allt eftersom fler fastigheter kommer med i föreningen, så kommer ni att behöva ändra denna första projektering flera gånger. Blir det för många fastigheter med i projektet, så kan det behöva delas upp i flera mindre projekt.

 

Projekteringsprocessen kan ta upp till två år, men den kan också gå snabbare. Tänk på att det just nu finns pengar för fiberprojekt och det därför vore bra om ni kom igång så snabbt som möjligt.

 

När ni har en lista på de fastighetsägare som vill vara med i projektet, så skall dessa prickas in på en karta. Sedan skall fibernätet designas. Detta innebär att man beslutar var NOD1 skall placeras. NOD1 är det sk nodhuset där all utrustning installeras. Fibernätets hjärta. Detta skall placeras någonstans där man kan ansluta till ett redan existerande fibernät. Det lär finnas en sådan fiberpunkt här i Hökön.

 

Därefter skall de sk fördelningsskåpen placeras ut. Först genom en gul fyrkantig markering på kartan och när dessa placeringar godkänts av markägarna, så ställs de på plats ute i naturen. Dessa fördelningsskåp kan beskrivas som ”vägskäl” där fibernätet delas i olika riktningar. Dessa skåp är 1,20 höga. Många fiberföreningar väljer att själva utföra dessa placeringar för att minska föreningens kostnader.

 

Ibland är det långa sträckor fram till vissa fastigheter som är med i fiberföreningen. Då måste man installera ”brunnar” med jämna mellanrum. Man blåser in fibern från brunn till brunn för att underlätta framdragningen till dessa fastigheter.

 

Solidariska kostnader

Alla fiberföreningar tillämpar solidarisk prissättning. Det betyder att oavsett hur lång det är mellan anslutningarna eller hur mycket sten man måste spränga till vissa fastigheter, så betalar varje fastighet samma kostnad för fiberanslutningen. Fiberföreningens erbjudande går ut till alla i området, oavsett avståndet. På detta sätt blir det inga grannfejder. Samma prissättning användes på 1900-talet när man byggde ut de elektriska ledningarna. De bidrag som idag lämnas av staten, EU och Regionen är dimensionerade efter dessa förhållanden. Hur det blir i framtiden är osäkert.

 

Anslutningskostnader

Erbjudande om anslutning till fiberföreningen går ut till alla fastighetsägare inom området. Fastighetsägare kan givetvis välja att inte ansluta sig till fiberföreningens nät. Då gräver Fiberföreningen bara förbi denna fastighet.

 

Det är upp till den lokala fiberföreningens styrelse att besluta om vilka regler som skall om någon fastighetsägare i framtiden önskar ansluta till fiberföreningen. Föreningen har full frihet att debitera kostnader som ligger betydligt högre än de verkliga kostnaderna för en sådan framtida anslutning.

 

Grävning

När fiberkabeln läggs ut, så läggs den idag på 50-60 cm djup.  Är det mycket sten i marken kan den läggas något högre upp. Eventuellt kan man lägga fiberkabeln ovanför en redan tidigare grävd elledning. De två kablarna stör inte varandra, för fiberkabeln är av glas. Det kan dock vara problematiskt att gräva i någon annans grop. Kostnaderna kan bli stora om man råkar gräva av en tidigare lagd ledning.

 

Beträffande grävningsarbetet, så hävdade ByNet att det med deras arbetsmodell, går att komma under 25 kr metern för grävningsarbetet. Dock ökar dessa kostnader om det behövs mycket stensprängning.

 

Varför inte vänta på det luftburna 4G?

En av deltagarna ställde denna fråga till ByNet, som svarade följande. 4G är ett mycket bra komplement till fiber. Men det finns flera frågetecken med 4G. För det första krävs 4Gmaster med täta mellanrum. För att hålla en god kapacitet krävs att du har master med 3-400 meters mellanrum. Det innebär att den operatör som satsar på att bygga ut 4G på landsbygden, drar på sig höga kostnader för masterna. Man kan fråga sig hur länge det dröjer innan någon operatör satsar pengar på detta ute på landsbygden?

 

Ett annat problem är, att om flera abonnenter samtidigt använder 4 G, så sjunker kapaciteten snabbt i masterna. Det sägs att bra kapacitet i 4G masterna har man bara klockan 4 om natten (27 mbit), medan man på dagen bara får ut runt 7mbit . Masterna är också känsliga för isbeläggning och vind.

 

En fiberlösning med en glasfiberstav nedgrävd i marken, fungerar perfekt oavsett väder. I en glasfiberstav rör sig informationen med ljusets hasighet. Jämfört med 4G är det ett betydligt bättre alternativ.

 

Hur länge håller en nedgrävd glasfiberstav?

Enligt Per Sundin, som har utnämnts som expert och bredbandslots av regeringen, så räknar man med att en sådan kabel håller 60-70 år. Detta förutsatt att kabeln grävts ned och skyddats på ett korrekt sätt.

Kabeln måste ligga på en grusbädd och inga skarpa stenar får slängas direkt över den. Detta för att undvika att tjälrörelser skall skada kabeln. Det är därför mycket viktigt att grävningen görs av entreprenörer med goda kunskaper och färdigheter.

 

När en fiberkabel tjänat ut, så byts den enkelt genom att en ny fiberkabel blåses in i det nedgrävda röret.

 

Hur går det till att bilda en fiberförening?

Man börjar med ett stormöte. Om mötesdeltagarna är överens om att de vill ha en fiberförening, så väljs en projektgrupp, en interimsstyrelse med personer som vill jobba i fiberföreningen.

 

Eventuellt delar man gruppen i två undergrupper, en grupp som ansvarar för grävningen och en grupp som administrerar arbetet. Den administrativa gruppen hanterar bl a medlemslån och kontakter med banken.

 

Till båda grupperna använder man sig av den kompetens som finns ute i bygden.

 

Projektgruppens arbete redovisas på regelbundna stormöten. Vanligt är också att fibergruppen beskriver vad som händer via en hemsida.

 

När arbetet hunnit en bit på vägen, så utser man områdesansvariga. Dessa personer skall kontakta markägarna för att enas om en marksträckning som stämmer för båda parter och därefter skriva kontrakt med dem. Alla sträckningar skall läggas in på en karta. När alla sträckningar är klara, så kan och skall en kostnadskalkyl göras. Då vet vi vilka som är med i projektet och vilka kostnader det kommer att bli. Kommunen skall underrättas och tillstyrka byggandet.

 

Innan ni lämnar in en slutlig ansökan till Länsstyrelsen skall en stämma hållas, där de totala kostnaderna redovisas. Stämman kan rösta nej om kostnaderna blir för dyra.

 

ByNet fakturerar inte en fiberförening någon kostnad om ni på stämman väljer att besluta att det inte skall byggas något nät. Röstar ni nej på stämman, då skiljs vi åt utan kostnad. Det händer inte ofta en stämma fattar ett sådant beslut. Om stämman tar beslut att fibernät skall byggas, så debiterar vi en projektavgift på 1000 kr per anslutning samt att vi debiterar föreningen för det material vi levererat till den.

 

När beslut har fattats, då är det dags att hyra in en grävare. Vi rekommenderar alltid att ni tar en lokal grävare. Detta av två skäl, dels har en lokal grävare den bästa lokalkännedomen och dels blir inställelsekostnaderna billigare. Vi hjälper till med anbudsunderlag och utvärdering.

 

Medlemmarna kan bistå vid grävningen för att minska kostnaderna. Medlemmar kan t ex hugga träd eller hjälp till med att bära ut fiberskåp. Det är ju viktigt att man utnyttjar grävaren på bästa sätt under tiden maskinen är på plats. Skåpen är av plast och är inte tunga.

 

När kabeln är lagd, då blåser vi in fibern med hjälp av en samarbetspartner. Den skall då också svetsas fast i skåpen och i hemmen. Slutligen mäter vi ljuset i kabeln och dokumenterar resultatet.

 

Från start till färdig fiberkabel brukar det ta ca 2 år totalt. Lite beror tiden på klimatförhållanden – man kan ju inte gräva när det är tjäle i jorden.

 

Fiberproblem

En mötesdeltagare ställde frågan om det finns risk att kabeln går sönder under grävningen eller senare. ByNet svarade, att vi arbetar med tunnare slang, 16/12 mm. Detta gör att den är mer tålig. Men det är viktigt att kabeln läggs på grus och att större stenar in läggs direkt på den.

 

Anslutning

När allt är färdigbyggt så skall fiberföreningen sluta avtal med en medialeverantör. Idag samarbetar vi på ByNet med Telia. Det finns fler entreprenörer som idag erbjuder ett totalkontrakt med fiberföreningar. Marknaden håller också på att utökas. Tele 2 håller på att vakna och det finns också fler bolag som nu funderar på att lämna erbjudanden till fiberföreningar. Viktigt är att veta att det är ni i fiberföreningen som väljer leverantör till ert fibernät. Vi lämnar gärna ett erbjudande till er, men ni bestämmer.

 

För anslutning till en leverantör får varje abonnent vid kollektiv anslutning idag betala 299 kr per månad för ett grunderbjudande. Vi rekommenderar att föreningen lägger på ytterligare 50 kr som behövs för att betala ett serviceavtal. Det betyder att en kostnad på runt 350 kr per månad per fastighet. I kostnaden ingår då även ett installationspaket.

 

Fiberföreningen ansvarar för debiteringen

Debiteringen går till på så sätt, att t ex Telia fakturerar föreningen för hela den gemensamma kostnaden i föreningen och därefter fakturerar föreningen medlemmarna. Detta arrangemang gör att fiberföreningen kan bli momsregistrerad. Då kan föreningen göra avdrag för momsen och föreningens kostnader minskar. I kontraktet ingår då också att föreningen måste binda sig till Telia i 5 år.

 

Vad ingår?

Vad får då varje medlem för dessa 350 kr per månad? I paketet ingår ett LAGOM paketet med ca 20 TV kanaler. Det går att få många fler kanaler, men då får var och en betala extra för dessa. Det finns även erbjudanden om HD-kanaler och en videobutik med 4 000 filmer. En inspelningsbar digitalbox kan även köpas till. Lösningen erbjuder stöd för Sportify med spellistor i TVn. Vill man titta på speciella sportevenemang, kan man via Pay Per View köpa en mängd olika stormatcher.

 

Bredband med Telia ger varje fastighet 100 megabit nedströms och 10 megait uppströms, dvs 100 megabit när du tar emot något och 10 megabit när du skickar något. Möjligheter finns att köpa till ännu mer.  En regel finns som säger att om en enskild fastighet vid något tillfälle tar ut för mycket, så kan hastigheten till denne sänkas till 50, resp 8 mbit.

 

Telefoni ingår i paketet – alla vanliga telefoner kan användas. Gratistjänster typ Skajp går också att använda.

 

Varje medlem kan köpa till egen utrustning, utöver den lösning som föreningen väljer som grundutrustning, t ex HD.

 

Det går att ansluta 2 TV apparater till grundutrustningen, men man kan köpa till upp till 5 anslutningar.

Vill man ha en trådlös lösning, så kan detta också köpas till.

 

Hus eller till tomt i Skåne – grävning ända fram till huset

I Region Skåne så ingår just nu grävning ända fram till huset. Hur det blir i framtiden vet vi inte. Idag får kostnader för matarkablar läggas in i projekteringen och bakas därmed in i totalkostnaderna. I andra län får fastighetsägarna själva betala detta.  Inne i huset skall fibern anslutas till en fiberkonverter, där ljus omvandlas till elektriska signaler.

 

Föreningens fibernät skall anslutas till leverantörens näraliggande fibernät. Telia har idag en fiberkabel i Hökön.

 

Konkurrenter

Finns det fler företag som ByNet? Vilka konkurrenter har ni, frågade en mötesdeltagare. Gustav Ljungqvist svarade att ByNet är det företag som funnits längst på marknaden och är störst. Idag börjar konkurrenterna vakna och bilda småföretag. Ett sådant företag är Radar. Dock finns inget företag idag som är med och tar hand om hela processen åt de lokala fiberföreningarna.

 

Kommunens engagemang i fiberutbyggnaden – information från Karin Sigvardsson, Osby kommun

Osby kommun har engagerat sig i fiberutbyggnaden i kommunen genom att skicka ut intresseanmälningar till alla hushåll. Syftet med dessa intresseanmälningar är att identifiera eldsjälar i olika delar av kommunen. Sedan är det upp till dessa eldsjälar att själva dra igång lokal fiberföreningar. Osby kommun engagerar sig inte i fiberföreningarnas vidare arbete eller hur dessa sluter avtal med olika operatörer.

 

Gustav Ljungquist gör idag en förstudie som täcker hela kommunen och som Osby kommun står bakom.

Osby har beslutat att kommunen skall vara medfinansiär till lokala fiberföreningar. Kommunen bidrar med 10% av totala projekteringskostnaden, dock max 3000 kr per hushåll

 

Fler bidrag till fibernät kan sökas, bl a från Länsstyrelsen. Krav för att beviljas bidrag är en privat med finansiering på 15 000 kr/hushåll. Nyligen har ett tillägg gjorts av Länsstyrelsen, vilket innebär en något högre kostnad för den enskilda fastigheten. 2% av den totala projekteringskostnaden skall fördelas ut på fastighetsägarna. (Gustav från ByNet hävdade att denna information inte kunde stämma, eftersom detta beslut i så fall skulle missgynna fiberföreningar i glesbygd och att detta då går emot regeringens beslut om fibernätssatsningen). I Länsstyrelsens informationsskrift står att kostnaden beräknas uppgå till max 18 570 kr.

 

Karin fortsatte. Jag är kommunens bollplank och samordnare i fiberfrågor och kan hjälpa er att hitta experter och entreprenörer. Jag har själv ingen teknisk kompetens, men är bra på att hitta personer som har dessa kunskaper.

 

Länsstyrelsen tar emot ansökningar om bidrag från fiberföreningar. Dessa ansökningar läggs på hög och en gång per år, omkring den 20 mars, så behandlar Länsstyrelsen samtliga dessa ansökningar.  En fiberförening är alltså aldrig garanterad att få något bidrag. Bidrag kan ju bara beviljas som det finns pengar kvar att dela ut. Men i år fick alla fiberföreningar som sökte, sina pengar. Det blev tom pengar över när fiberföreningarna fått sitt i år. Hur det blir kommande år vet man inte. Det beror på den allmänna ekonomin. Länsstyrelsen kan ändra sina beslut när de finner lämpligt. Tror man att det blir sämre tider framåt, så är det en fördel att snabbt få igång en fiberutbyggnad.

 

Länsstyrelsen prioriterar alla ansökningar som har stöd från sin hemmakommun. Det är alltså en fördel att kommunalt stöd när en förening söker bidrag hos Länsstyrelsen. Läs mer om Länsstyrelsen regler för fiberutbyggnad på deras hemsida eller på Jordbruksverkets hemsida..

 

Det går också att få EU-bidrag på 50 000 till en förestudie genom att bilda ett Leader-projekt.

 

Idag finns det fem bildade fiberföreningar i Osby kommun, Björkhult i Örkened, Tosthult, Tranetorp, Smålatorp och Graveboda.

 

Fiberutbyggnad = regeringsmål

Nuvarande regering har satt som mål att varje hushåll i Sverige skall erbjudas 90mbit. Detta för att man anser att det är viktigt med en bra infrastruktur och därmed bör även pengar komma.

 

Fiberföreningens storlek

Hur stor bör en optimal fiberförening vara, frågade en mötesdeltagare? ByNet svarade, att man bör vara minst 20- 30 delägare. I genomsnitt är man 200-250 i fiberbolagen. Ju fler man är i en förening, desto mindre jobb blir det för var och en.

 

Man måste också tänka på att varje förening/bolag som gör en upphandling till ett belopp av över 200 000 euro måste genomföra en offentlig upphandling. För att undvika all denna administration, så delar man ibland på föreningar, gör dem mindre och därmed mer lätthanterliga.

 

Fibernät i centralorterna

Karin: Reglerna för bidrag säger att inga bidrag beviljas för tätorter med fler än 200 fastigheter.

Killeberg är därmed förmodligen för stort för att bilda fiberförening. Det är dock inte helt klart vilka regler som gäller för landsbygd. Kanske kan man trixa lite med reglerna för att kunna få bidrag. Osby arbetar med hur fibernät skall genomföras i kommunens tätorter. Inga beslut har tagits ännu.

 

Momsproblem

 

Fråga från mötesdeltagare: Mette från Häradsbäcks fiberförening har berättat att de haft många och stora problem med momsen. Vad skall vara moms på – vad skall inte vara moms på. Är detta utrett och klart nu?

Karin, Osby kommun: känner inte till deras momsproblem.

 

Hur kan medlemmarna delta i grävningsarbetet?

Man kan bära fram rör och stötta den spadtekniker som arbetar tillsammans med grävaren. Det finns många mindre arbetsinsatser som kan minska kostnaderna.

 

Fiberföreningens förstudie

Intresserade kan gå med i en nybildad fiberförening. Det kostar en medlemsavgift som vanligen ligger på 200 kr. Ingen medlem binder sig för mer när han/hon går med i föreningen. Förstudien kommer att svara på frågan vad det kan kosta att gräva ned en fiberkabel i området. Därefter röstar medlemmarna om man vill gå vidare med arbetet eller om man stoppar med förstudien.

 

Debitering av kostnader om ett fibernät skall byggas

Om fiberföreningens stämma beslutar att ett fibernät skall byggas, då brukar man samtidigt ta beslut på att varje medlem skall göra en första delbetalning på 4000 kr. Denna summa räknas senare av mot den totala avgiften per fastighet.

 

Fiberföreningens område

Om vi nu bildar en fiberförening här i Hökön, så kan fastighetsägare i omnejden också ansluta sig. Osby kommun kan senare tycka till om de anser att fler delar av norra kommundelen skall tas med i föreningen. Förslag lämnades av deltagare från Kärraboda/Värmanshult, att namn på alla byar som ingår i föreningen också skall ingå i föreningsnamnet.

 

En fiberförening planeras även i Loshult och deras representant Sven Strand framförde att de önskar ett gott samarbete med fiberföreningen i Hökön.  Strand föreslog att Loshult och Hököns fiberförening skall fördela fastigheterna i området mellan sig vid ett internt möte.

 

Det kommer att genomföras ett fibermöte i Loshult den 29 april 2013.

 

Projekteringsarbete

Det är inte nödvändigt att låta ett externt bolag hjälpa till med projekteringen av fibernätet. Exempelvis så har Hallaryds fiberförening beslutat att hantera alla dessa arbetsuppgifter själva. Man kan också låta ett externt bolag ta hand om vissa delar av fiberprojektet.

 

 

 

 

 

 

 

 

One Response to Dokumentation från allmänt möte i Hököns skola, den 4 april 2013

  1. Pingback: FIBERFÖRENINGEN | Hökön

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>